Reflektioner efter podden med Jacob Gudiol
Igår släppte jag avsnitt nummer 2 av min podcast “Vad Fan Är Hälsa?” där Jacob Gudiol gästade. Vi pratade i ungefär 3 timmar, och gick verkligen in på djupet kring ämnen som t.ex. hälsoinfluencers och deras ekonomiska incitament, vilka hälsotester som kan vara meningsfulla och inte, hälsoråd från myndigheter, och mycket mer.
Jag har lyssnat igenom avsnittet ett par gånger sedan vi spelade in det för att verkligen ta in allt Jacob pratar om, och det finns en hel del matnyttig information där att ta med sig. För min del var det några delar jag tyckte var extra bra, och jag tänkte därför summera dem lite med mina egna tankar idag.
1. Det händer inte revolutionerande saker varje dag inom vetenskapen.
Vi lever i en tid där information är väldigt lättillgänglig och sprids snabbare än någonsin tidigare. Vi har också skapat ett system där sensationer belönas, genom att klick genererar intäkter på internet. Detta har gjort att de som har ekonomiska incitament alltid vill producera nya klick, och därför måste producera “ny information”. Detta leder i sin tur till att information formas om, och ibland hittas på helt, för att skapa nya klickvänliga rubriker och inlägg som kan bli virala.
Men som Jacob säger i vår podcast så dyker det inte upp revolutionerande saker dagligen i den akademiska världen. Forskning tar tid, och när man väl slutfört en studie är det sällan banbrytande resultat som omkullkastar ALLT vi visste innan. Oftast hittar man mer belägg för det vi redan tror oss veta, eller så nyanserar man det med mindre detaljer. Forskningen upptäcker sällan att ETT livsmedel är det bästa vi kan äta, eller sämsta för den delen. Eller att EN träningsmetod är den mest optimala för allt och alla. Forskning nyanserar och flyttar fram kunskapen ett litet steg i taget.
Om du följer ett konto som alltid tycks prata om något nytt och hett kan du alltså vara ganska säker på att det är mestadels nonsens, och i värsta fall direkt skadliga lögner. Det spelar ingen roll om personen är läkare, har magrutor, eller orkar springa långt och länge.
2. Influencers inom hälsa har nästan alltid ekonomiska incitament.
I princip alla stora hälsoinfluencers har ekonomiska incitament i grund och botten. Eftersom de rör sig i väldigt grumliga vatten maskerar de ofta också sin reklam. Ett exempel på detta är att de lägger upp ett inlägg om något som de pratar ganska generellt om, t.ex. d-vitaminbrist. Därefter säger de att om du har problem med vad de beskriver kan du höra av dig i DM. Väl inne i DM ger de dig tipset att köpa produkt X eller Y, som de såklart har ett affärsavtal med. Det finns absolut de influencers som bara rekommenderar saker de själva använder, och mycket av det man får rekommenderat kan faktiskt vara bra saker. Men detta är mer undantaget snarare än regeln när det gäller hur influencers inom hälsa jobbar.
3. Försvåra inte det enkla, och förenkla inte det svåra.
Detta är en av de viktigaste poängerna i hela avsnittet tycker jag. Jacob använde tarmfloran som exempel, som var rejält hypad ett tag på sociala medier. Då var det tal om att den styr hjärnan eller andra delar av vårt väsen, genom väldigt komplicerade processer. Och allt detta kunde man påverka enkelt genom att äta t.ex. probiotika, prebiotika, osv. Man förenklade alltså en komplex mekanism, primärt för att sälja en bok eller ett tillskott. Sen kan vi ta havregryn som exempel, som varit ett livsmedel som varit förknippat med välmående sedan våra farföräldrar var barn. Går man in på sociala medier idag kan man snabbt få för sig att det är det giftigaste en människa kan äta. Ett kanonexempel på hur man försvårar det enkla.
Och varför gör man såhär? Ptja, förmodligen just för att det finns så starka ekonomiska intressen i grunden. Man får verkligheten att framstå som otroligt komplicerad och svårnavigerad, och ger dig en känsla av att du blivit lurad, för att sedan rädda dig med sina tips och produkter.
4. Testa bara det du kan agera på, och som inte förstör din livskvalité.
Det är lätt att bli lite besatt av att testa saker, men glöm inte bort att all ny information blir en del av dig för all framtid. Om du testar dig för genetisk risk t.ex. för vissa sjukdomar, så kommer du få leva med den kunskapen tills du dör. Att t.ex. veta att du har en förhöjd risk för demens kan i sig göra att du går runt och konstant tror att du blivit dement för att du är glömsk på en normal nivå. Så innan du testar något tycker jag du ska fundera på om du 1. kan vidta någon åtgärd ifall resultaten säger att du måste agera, och 2. är beredd att faktiskt vida den åtgärden då vissa åtgärder kan vara livslånga och väldigt krävande. Annars är risken att du bara kompromissar din livskvalité med onödig information som bara får dig att må dåligt.
Jag hoppas att ni tyckte avsnittet var lika givande och lärorikt som jag gjorde, och har ni inte lyssnat på det ännu hittar ni det alltså här, eller på t.ex. Spotify.
Allt gott,
Soheil